Eurostat: Inkomsterna i Sverige ökar jämfört med EU-snittet

Europeiska Statistikbyrån (Eurostat) har kommit med en rapport om hur inkomstförhållandena har förändrats i de Europeiska länderna. Sverige har haft en stark utveckling. Under perioden 2005-2010 har inkomsterna ökat mer än genomsnittet för EU. 

Stig Björne

Paradoxalt nog så visar rapporten att det finns en större risk för att fler svenskar kan komma att hamna under EU:s gräns för ekonomisk utsatthet.

Sverige tillhörde 2005 ett av de länder i norra och västra delen av Europa som hade lägst disponibel inkomst bland hushållen, men år 2010 hade Sverige avancerat till åttonde plats. Det har alltså gått rätt så bra för svenskarna i stort då den disponibla medianinkomsten har ökat snabbare i Sverige än i de flesta andra länder i Europa.

Sett till alla EU-länder som ingår i undersökningen så har inkomsterna har under perioden ökat i samtliga undersökta länder utom Luxemburg, men det är endast i länderna i östra delen av Europa som inkomstökningen, räknat i procent, varit större än i Sverige.

Flera av länderna i östra Europa t ex Polen, Tjeckien och Slovakien har inte heller drabbats relativt sett lika hårt av finanskrisen som inträffade under perioden. Hushållen i Storbritannien har i stort sett inte haft någon ökning och ökningstakten för länder som Tyskland och Danmark är ungefär hälften så stor som för Sverige.

Det som kan tyckas paradoxalt är att trots den relativt starka inkomstutvecklingen i Sverige har en större andel av befolkningen hamnat under den gräns som innebär risk för fattigdom. EU definierar gränsen som ”individer som har en disponibel inkomst per konsumtionsenhet under 60 procent av landets medianinkomst inom kategorin finns risk för fattigdom eller social utestängning”.

Andelen av befolkningen i riket med en inkomst under denna gräns ökat från knappt 10 procent år 2005 till 13 procent år 2010. Andelen med risk för fattigdom är fortfarande lägre i Sverige jämfört med genomsnittet inom EU även andelen har ökat snabbare i Sverige än i flertalet andra länder. I vissa länder torde emellertid ökningen har varit kraftig, typ Grekland och Spanien.

I Sverige är det framförallt arbetslösa, unga och personer som saknar gymnasieutbildning som är överrepresenterade bland de med risk för fattigdom. Dessa grupper är i stor utsträckning överrepresenterade även i andra europeiska länder. De nordiska länderna har, jämfört med övriga Europa, en relativt hög andel unga med en inkomst under 60 procent av medianinkomsten.

Definitioner och förklaringar

Konsumtionsenhet (KE): För att göra jämförelser av t.ex. disponibel inkomst mellan olika typer av hushåll används ett viktsystem där inkomsten relateras till hushållets sammansättning. Den disponibla inkomsten divideras med den vikt som gäller för hushållet. Viktsystemet redovisas nedan.

  • Ensamstående och första vuxna i ett samboförhållande får Ke-vikten 1,0
  • Andra vuxen i ett samboförhållande får Ke-vikten 0,51
  • Hushållsmedlem som är 14 år eller äldre får Ke-vikten 0,5
  • Hushållsmedlem under 14 år får Ke-vikten 0,3

Medianinkomst är den inkomst i en inkomstfördelning som storleksmässigt ligger så att det finns lika många inkomster under som över medianinkomsten.

Disponibel inkomst är summan av alla skattepliktiga och skattefria inkomster minus skatt och övriga negativa transfereringar. I undersökningen SILC ingår inte intäkter från privat pensionsförsäkring, kapitalvinster eller skattepliktiga förmåner i den disponibla inkomsten.

Frågan är hur stor del av inkomstökningen som kommer av jobbskatteavdraget och hur mycket som kommer sig av allmänt sett ökade reallöner? Det framgår inte av undersökningen.

Stig Björne

About Stig Björne

Stig Björne bor i Stockholm, men är född och uppvuxen i Umeå där han utbildade mig till ekonom vid Handelshögskolan. Tidigare arbetade Stig Björne som VD och senare seniorkonsult på Sweco Eurofutures AB.

%d bloggare gillar detta: