Utlåningen fortsätter öka

Något som gör finansminister Anders Borg och riksbankschefen Stefan Ingves bekymrad är de svenska bolånen. Dels för att den totala lånebördan är hög i relation till BNP och dels för att den har fortsatt att öka – trots vissa försök till inskränkningar.

Stig Björne

Dessa har varit att sänka andelen man får ta som bottenlån (den minnesgode kommer ihåg att SBAB hade 95 procent som bottenlån innan finanskrisen) och att man ska amortera ned till en viss nivå (SEB).

Nya siffror från SCB pekar på att hade hushållens lån från monetära finansinstitut (MFI) en årlig tillväxttakt på 4,6 procent i november 2012. Det var en ökning jämfört med oktober då tillväxttakten var 4,5 procent. I november 2011 var tillväxttakten 5,4 procent. Begreppet MFI innefattar exempelvis banker och bostadsinstitut.

Totalt sett uppgick hushållens lån hos MFI i november till 2 756 miljarder kronor. Det är en ökning med 116 miljarder jämfört med motsvarande månad föregående år. Ökningen kan främst förklaras av bostadslånen som stod för 99 miljarder av ökningen och hade en årlig tillväxttakt på 4,7 procent. Som bostadslån räknas lån till hushåll med säkerhet i småhus, ägarlägenheter och bostadsrätter.

I november uppgick hushållens utestående bostadslån hos MFI till 2 215 miljarder kronor. Resterande del av hushållsutlåningen utgörs bland annat av konsumtionslån vilka oftast saknar säkerhet samt övriga lån där bland annat lantbruksfastighet utgör säkerhet. Hushållens konsumtionslån uppgick i november till 167 miljarder och hade en årlig tillväxttakt på 6,3 procent.

En förklaring till den ökade utlåningen är att hushållens utlåningsräntor fortsatta att sjunka. Den genomsnittliga räntan på hushållens nya avtal hos MFI uppgick i november till 3,29 procent vilket kan jämföras med 3,38 procent i oktober. De sjunkande räntorna kan förklaras av nedgångar både i de korta och de långa räntorna. Den rörliga räntan på nya avtal sjönk från 3,59 procent i oktober till 3,44 procent i november.

För lån med räntebindningstid på över 5 år låg räntan på nya avtal på 3,61 procent i november vilket kan jämföras med 3,80 procent i oktober. Den genomsnittliga räntan på nya avtal för bostadslån uppgick i november till 3,20 procent jämfört med 3,28 procent i oktober.

Ränta och tillväxt, utlåning till hushåll och icke-finansiella företag

Utlåningen

Läs mer på www.scb.se

Man kan konstatera att det finns vissa problem – sett i ett makroperspektiv – om räntorna går ned då utlåningen tenderar att öka. Och om Riksbanken ser det som problematiskt så är det logiskt att man inte sänker räntan mer än ”nödvändigt”. Å andra sidan så är ju Sverige på väg in i en lågkonjunktur som gör att räntan bör gå ned ändå. Frågan är om inte Regeringen får testa andra vägar för att få ned utlåningen – till exempel sänkta ränteavdrag. Men det anses nog politiskt svårt både från Alliansen och oppositionen. Ett olösligt problem således?

Stig Björne

About Stig Björne

Stig Björne bor i Stockholm, men är född och uppvuxen i Umeå där han utbildade mig till ekonom vid Handelshögskolan. Tidigare arbetade Stig Björne som VD och senare seniorkonsult på Sweco Eurofutures AB.

%d bloggare gillar detta: