Den svenska staten hade ovanligt goda affärer under september 2013. Statens betalningar visade ett överskott om inte mindre än drygt 28 miljarder kronor. Detta till skillnad från ett prognostiserat underskott om drygt sex miljarder (Riksgäldens prognos).
Stig Björne
Nu är det inte så att det bara har dykt upp pengar. Den stora skillnaden beror främst på att staten sålde aktier i Nordea. Dessutom minskade vidareutlåningen till Riksbanken och skatteinkomsterna blev högre än väntat och det är ju positiva nyheter att skatteintäkterna ökar.
Under september såldes alltså hela det resterande innehavet av aktier i Nordea för 21,6 miljarder. Försäljningsinkomsten var inte inkluderad i Riksgäldens prognos. Vidareutlåningen från Riksgälden till Riksbanken minskade med drygt 9 miljarder kronor och det förklaras i sin av periodiseringseffekter.
Utlåning till Riksbanken som enligt prognosen skulle ha refinansierats i september refinansierades i stället redan i augusti. Resterande del av avvikelsen mot prognos förklaras i huvudsak av högre skatteinkomster som bör ha varit runt tre miljarder högre än prognosen.
Från september 2012 till september 2013 visade statens betalningar ett underskott på 126,0 miljarder kronor. 1 200 miljarder kronor var statsskulden i september. Allt enligt Riksgälden.
| Statens lånebehov (miljoner kr) | |||
| September 2012 |
September 2013 |
12 mån. | |
| Lånebehov, netto | -2 796 | -28 292 | 125 969 |
| Primärt lånebehov | 17 | -27 317 | 104 782 |
| Räntor på statsskulden | -2 814 | -975 | 21 186 |
| – Ränta på lån i svenska kronor | -1 911 | -786 | 31 101 |
| – Ränta på lån i utländsk valuta | 174 | 33 | 964 |
| – Realiserade valutakursdifferenser | -1 077 | -223 | -10 879 |
Stig Björne
About Stig Björne
