SCB har gjort en kartläggning av andelen högutbildade i Sveriges kommuner och har landat i att i ungefär 40 kommuner har mer än en fjärdedel av befolkningen ”hög utbildningsnivå” som regel universitets- eller högskoleutbildning.
Stig Björne
Det är inte så svårt att gissa sig till var kommunerna ligger. I åtta (av de 40 kommunerna) har en tredjedel eller mer av befolkningen minst treårig eftergymnasial utbildning. Dessa är inte oväntat universitetsstäder och förortskommuner i storstadsområdena däribland Lund, Lomma (Malmö), Uppsala, Umeå, Linköping, Göteborg och Mölndal.
Men majoriteten ligger i Stockholms län. Utbildningsnivån i dessa kommuner kommer sig av den starka arbetsmarknaden med stor efterfrågan på just arbetskraft med högre formell utbildning. SCB pekar på branscher såsom finans, försäkring, offentlig förvaltning med flera. Ytterligare en förklaring är att det finns ett flertal universitet och högskolor i Stockholmsområdet, Stockholms universitet, KTH etc.
Kommun |
Andel invånare med minst treårig eftergymnasial utbildning |
Kommun |
Antal invånare med minst treårig eftergymnasial utbildning |
Danderyd |
55 % |
Stockholm |
201 300 |
Lund |
52 % |
Göteborg |
98 400 |
Lomma |
46 % |
Malmö |
53 000 |
Lidingö |
44 % |
Uppsala |
42 600 |
Solna |
41 % |
Lund |
30 200 |
Täby |
41 % |
Linköping |
26 700 |
Uppsala |
40 % |
Umeå |
22 900 |
Stockholm |
39 % |
Örebro |
19 500 |
Umeå |
37 % |
Västerås |
19 000 |
Sollentuna |
37 % |
Nacka |
17 900 |
Generellt kan sägas att det idag är fler högutbildade än lågutbildade i yrkesverksam ålder. Ungefär 25 procent av befolkningen i åldern 25–64 år har minst treårig eftergymnasial utbildning, medan 13 procent har förgymnasial utbildning, dit grundskola och folkskola räknas.
Det är en ökning från 1990-talets början då ca 10 procent av arbetskraften hade högre utbildning. Anledningen till ökningen är bland annat den kraftiga utbyggnaden av högskolorna i spåren på arbetslösheten efter 1990-talskrisen. Någonstans runt 150 000 fler utbildningsplatser inrättades.
Stig Björne